måndag 22 november 2010

Bilbesiktning och potatissoppa

Det är dags att besiktiga bilen. Hu! Ja det brukar gå bra men bilen blir äldre och äldre.

Idag beställde jag tid. Ska dit nästa måndag kl 18.

De senaste åren har jag "lejt ut" det till en som jag känner. Dvs han har åkt och besiktigat bilen åt mig. Men han lägger på lite väl mycket på priset tycker jag så i år ska jag göra det själv. Min sambo har det väldigt hektiskt just nu så jag vill inte be honom...   Äh det är väl bara att åka dit och se glad ut!! :-) Men jag kan villigt erkänna att det inte är min  favoritsysselsättning detta med att åka till bilprovningen.

Återkommer med rapport!

För övrigt har jag en rolig vecka framför mig. Imorgon är det körövning, på fredag kväll ska vår avdelning på jobbet gå ut och äta tillsammans, på lördag ska det fixas inför första advent och på söndag ÄR det första advent. Mysigt!

Nu ska jag gå och göra en simmig potatissoppa med mycket persilja. Mmmmmm! Det blir gott!

Se hela bilden
Persilja är NYTTIGT!!!



3 kommentarer:

  1. Jag gillar verkligen inte heller bilprovningen - det är männens område. Det talas ett språk jag inte förstår och än värre måste det vara på spanska (vi körde en gång sönder bilen i Spanien och bärgades till en verkstad utanför Barcelona. Min man som tydligen satte mycket stor tillit till mina spanskkunskaper bad mig: Säg att jag har bytt packning i förgasaren............)

    Min nuvarande man tycker att jag ska klara det själv men jag blir så nervös när de tittar med bekymrad min och antecknar i sin lilla fickdator. De knackar lite här och pillar lite där och ibland ber de en att komma och titta på något särskilt bekymmersamt. Nej det är ingen höjdare. Om jag är riktigt finurlig får jag ibland till det så att den enda möjlighet som fanns - innan tiden har gått ut - är en tid jag inte kan själv. Fast det kan man ju inte köra med varje år...........
    Advent ÄR en mysig tid - det ska bli så mysigt att sätta upp ljusstakar och allt. Även om jag längtar mig sjuk efter barnbarnet.

    SvaraRadera
  2. Haha, det var roligt det där med "Säg att jag har bytt packning i förgasaren" :-)

    Men du var är barnbarnet då? Långt bort?

    SvaraRadera
  3. Ja det är inte längre bort än Stockholm men det är illa nog när längtan sätter in. Vi ses ca varannan månad och talar varje söndag på Skype - hur gjorde man innan det fanns.........

    Så tänker jag på mina elever som har sina barn och barnbarn i Libanon tex och då skäms jag .....

    SvaraRadera